Skriven av Nordhistoria
Köttbullar, kanelbullar, sill, schnaps och julskinka. Hur har den svenska husmanskosten utvecklats och kommit till?
Ångköken och lagerölen
Om vi blickar tillbaka till 1800-talet så ser vi att maten och matkultur hade stora kulturklyftor med vår egna tid. De flesta livnärde sig på jordbruk och maten åt man först och främst för överlevnad. Att äta sig mätt gjorde man nästan aldrig. Vid julafton åt man så stora mängder mat som annars aldrig att det troligtvis var det som de allra flesta längtade till vid julafton. Vid 1860-talet öppnade också lanthandlar upp som möjliggjorde till lättare handel. Fisk var vanligt att köpa för torpare som saknade fiskerättigheter. Förövrigt åt man framför allt spannmål av olika slag såsom havre och råg, i form av bröd och gröt.
Det är under andra hälften av 1800-talet som den så kallade husmanskosten växer fram. Mycket tack vare de nya ångköken som trädde fram då, de möjliggjorde till matlagning i större grytor och ugnar. Maten som tillagades bestod av bland annat kokt potatis, kokt kött, kokt fisk och pepparrotskött. Köken blev restauranger och blev snabbt mycket populära, de kunde servera upp mot 3000 portioner per dag. Det var även här som brunsåsen skapades genom introduktionen av järnspisen som gjorde att stekpannorna kunde samla ihop stekfettet.
Under 1800-talet var punsch en mycket vanlig dryck. Samtidigt uppfanns sockerdrickan då sockret blev allt populärare med de skånska sockerfabrikerna. Ölet började nu tillverkas i bryggerier till skillnad från hemmabryggning som människor hade ägnat sig åt länge innan. Lagerölen och pilsner tillsammans med bayerskt öl blev de nya underjästa ölen som tog över. Nu kom också kaffet in i bilden och blev snabbt så pass populärt att man började tala om en överkonsumtion.

Punschannons, 1885
Hemmafruar och de första pizzeriorna
Hemmafruar blev allt vanligare under 1920-talet och då uppstod även kokböckerna. Under 40-talet tycks mjölken få en viktigare roll, nu ersattes öl av mjölk till maten. Falukorven har också sina rötter i detta decenniet, med en ny typ av korv som kom ut på marknaden. Den innehöll bland annat mer mjöl och potatis i smeten. Under 50 och 60-talet kom man att fokusera mycket på det ökande resandet bland det svenska folket och det speglades även i kokböckerna. Mycket varor importeras även till Sverige vid den här tidpunkten. Samtidigt la man även ett stort tryck på att recepten skulle vara autentiska och traditionella. En trend som uppkom var också att äta otillagade grönsaker och råmat. Där var broccoli och råa sallader exempel på mat man ville äta medan socker och kött ansågs ohälsosamt.

Svenskt kök från 1930-talet, okänd fotograf
1970-talet förde med sig ny typ av modern mat, som chips och godis. Även den moderna pizzan fick sitt genomslag i de svenska hemmen och de första pizzeriorna öppnade redan på slutet av 60-talet. Som till en början fick ett skeptiskt mottagande. Och 80-talet lanserade klassikern Crème fraiche. Man började tänka mer hälsosamt, inte lika drastiskt som trenden under 50-talet men man la en större vikt på grönsaker. Äldre julbordsrätter såsom lever, svintunga och njure tappade sin popularitet. Pastan i alla former och rätter tillsammans med andra italienska maträtter kom att inta den svenska matkulturen under 90-talet. Även tacosen kom in i bilden.
Idag är maten mångkulturell, i takt med att kulturer blandas och människor blir mer beresta så har också vårt kök utökats. Som vi kan se hade de tidigare decennierna också exotiskt mat, men nu går det mycket fortare. Samtidigt blir allt fler påverkade av exempelvis tiktok recept som gör att maten är mycket mer experimentell än förr.
Litteratur
Metzger, J. (2005). I Köttbullslandet: Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet. Edsbruk: Akademitryck
Tellström, R. (2024). Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år. Stockholm: natur Kultur Allmänlitteratur
Västerbro, M. (2018). Svälten: Hungeråren som formade Sverige. Stockholm: Albert Bonniers förlag
Omslagsbild: Bild på kanelbulle, okänd fotograf
Om författaren
Jag är ansvarig redaktör för Nordhistoria. Arkeolog med inriktning mot historiska tider. Har tidigare analyserat bland annat social status, landskap och ekonomisk förändring. Har en särskild förkärlek till medeltid och den tidigmoderna perioden, en favorit är även järnåldern.

