Skriven av Nordhistoria
Karlshamns museum består av tre museum med mycket varierade
samlingar. Punschmuseet besöktes och en intervju genomfördes med
Fredrik Bergquist, guide på museet.
Väl inne berättade Fredrik om historien om museet, som idag återspeglar J.N von Bergen & Sons punschfabrik från 1800-talet.
Äggvitor hade ett filtreringssyfte i framställningen av
drycken.
Glasflaskor som fylldes upp med punsch.
Korkar till flaskorna, hålen i hinken gjorde det möjligt att sänka ner korkarna i vatten för att göra dem mjukare och formbara till flaskan.
De tomma flaskorna kunde sedan lämnas in av konsumenterna för att renas och fyllas upp med punsch igen. Konsumenterna fick sedan att reducerat pris på den nya flaskan. Dessa renades i 3 steg: rengöring med borste inuti (av hästhår eller svinhår), fylla dem med vattenånga och slutligen desinfekterades dem med höghaltig vodka som rann genom flaskorna när de snurrade i ett hjul som på bilden ovan.
Punschen marknadsfördes, här serveras den av en kvinna
iklädd brunnsdräkten.
Punschflaskor med
etiketter på snedden i
ett marknadsförings
syfte, att dra till sig
uppmärksamhet.
Kan du berätta lite om museets historia?
Karlshamns museum är en hembygdsförening som grundades redan 1914 då en grupp prominenta herrar träffades för att bilda Bräkne- och Karlshamns fornminnesförening. Först år 1964 fick föreningen lokaler (Smithska huset) för att hysa och visa sina under åren samlade föremål och successivt har verksamheten vuxit så att museet idag består av ett flertal byggnader i stadens kulturkvarter.
Vi har ett gott samarbete med kommunen som äger fastigheterna samtidigt som vi ansvarar för det löpande underhållet.
Vad är museets syfte?
Föreningens syfte är att bevara, vårda och förmedla stadens historia. Att vara ett givet besöksmål för den som vill lära sig mer om den svenska och lokala kulturen. Samtidigt är vi en social mötesplats då vi även har ideellt arbetande personal och guider.
Vad vill ni att besökarna ska ta med sig när de lämnar museet?
Att man tagit del av Karlshamns historia och lärt sig något om vår fascinerande lilla hamnstad som så många gånger varit med och spelat på den nationella och internationella scenen. Att man haft en positiv upplevelse som man vill berätta för andra och gärna vill komma tillbaka till.
Hur involverar ni besökare i museets verksamhet?
Eftersom vi är en demokratisk förening har man möjlighet att engagera sig i
verksamheten, inte bara som medlem eller styrelserepresentant utan även som ideell arbetskraft eller skribent till vår årsbok.
Har ni något särskilt föremål eller utställning som är speciellt på något
sätt?
Många. Museets slogan är ”Helt unikt” och det krävs nästan en egen artikel för att peka på allt det som gör lilla Karlshamn (och museet) unikt. Inte minst Punschmuseet i sig som är det enda Punschmuseet i Sverige!
Hur kan punschen återspegla samhället tror du?
Punschens historia speglar det svenska samhället tydligt. Från 1700-talet då drycken dracks av den övre klassen till 1800-talets industriella revolution då den förfolkligades och fick nationaldrycks-status för att under 1900-talet sakteligen tyna ut då det moderna samhället växte fram.
”Spola fram bandet till 1800-talet då det blev vanligt inom militären att servera punsch i samband med torsdagens soppa och fläsk”
Hur har punschen påverkat mat- och dryck kulturen historiskt?
Det går knappt en guidning på Punschmuseet utan att vi får frågan hur punsch och ärtsoppa hänger ihop och besökare berättar gärna om sin egen samhörighet till drycken och smaksättaren arrak som gärna återkommer i bakverk än idag.
Under medeltiden då Sverige var ett katolskt land som då fastade på fredagar åt man upp sig under torsdagen med fläsk och bönor. Spola fram bandet till 1800-talet då det blev vanligt inom militären att servera punsch i samband med torsdagens soppa och fläsk. Alltså flera hundra år av lösa trådar som spanns ihop till en kombination av vardag och fest som snabbt blev en tradition utan att någon riktigt förstod hur eller varför.
Hur arbetar ni för att nå ut till olika målgrupper?
Hembygdsrörelsen har länge haft barn och ungdomar i fokus för att tillgängliggöra den svenska kulturen. I vårt fall betyder det att vi satsat på flera barnvänliga alternativ i våra utställningar, såsom forntidshyddan och pekskärmen med barnvänlig grafik så väl som en relativt ny utställning om mått och vikt där man med hjälp av leken kan lära sig hur samhället såg ut innan vi införde de moderna sätten att mäta och väga. Vi har även tema-dagar för den yngre generationen då man kan komma hit och lära sig om exempelvis forntiden.
Även tillgänglighetsanpassning vad gäller lokaler i form av en ny hiss och kapade trösklar i museets huvudbyggnad men även språkligtillgänglighet då vi just nu provar QR-koder med AI-generade språkval till samtliga informationsskyltar.
QR-koden med språkval
Hur hoppas ni att museet ska utvecklas? Pedagogiskt? Nya
utställningar? Digitalisering? eller något annat?
Det är egentligen ett fortsatt svar på vad jag nämnde ovan men vi blickar framåt och jobbar mot en större tillgänglighet och bredd när vi producerar nya utställningar. Vi har även pratat om att göra informationen mer tillgänglig vad gäller språkval och formuleringar – att tala till barn på barns sätt. Inte alltid prata och skriva på ”akademisvenska”. Digitaliseringen är ett löpande arbete.
nordhistoria.com 