Stenålderns ”Fine china”: keramik och matkultur under neolitikum

Skriven av Nordhistoria

Stenålderns indelning

Stenåldern står för majoriteten av mänsklighetens historia. Det är inte alls länge sen som människan lärde sig skriva men flera tusentals år sedan som hon började tillverka föremål. För att förstå keramiken och matkulturen under stenåldern behövs också en bakgrund till vad stenåldern egentligen är? Det är ju egentligen inte det som i folkmun brukar hänvisa till en tid med sämre teknologi, eller den tid då aggressiva och barbariska grottmänniskor levde. Stenåldern är som alla andra epoker i historien en tid med kultur, samhällen och traditioner. Kanske till och med mer än i andra då tiden varade så länge.

Man brukar dela in stenåldern i paleolitikum, mesolitikum och neolitikum. I den här artikeln berörs neolitikum. Det är då som människan började jordbruka, något man ibland brukar kalla för ’’den neolitiska revolutionen’’ en revolution innan revolutioner existerade. Den här händelsen skedde givetvis olika fort i olika delar av världen men i Sverige kom den omkring 4000 f. Kr.

Det fanns två dominerande kulturer i Skandinavien under neolitikum, den gropkeramiska kulturen och stridsyxekulturen som existerade relativt parallellt med varandra. Utöver det fanns det också andra kulturer såsom Trattbägarkulturen men i denna artikel kommer fokuset ligga på de ovan nämnda.

Gropkeramiska kulturen 3500 f. Kr -2300 f. Kr

Gropkeramikerna verkade främst under mellanneolitikum i Östra Sverige och Åland. Namnet kommer från dekoren som består av gropar och streck intryckta med bland annat mejselstämplar. Strecken är både horisontella och vertikala. Gropkeramikerna tillverkade sin keramik i finlera. Lerans kalkinnehåll varierar från de olika lokalerna. På Gotland är den mycket kalkrik medan i Mellansverige är den nästan helt fri från kalk. Magringsmaterialet var oerhört blandat, det kunde bestå av allt från bergarter till gräs. Granit var den dominerande bergarten till magringen.

Människorna begravdes med gåvor såsom keramik, benspjut, fiskkrokar och bearbetade vildsvinsbetar. Det visar på att jakt och fiske fortfarande förekom bland gropkeramikerna.

Gropkeramik, Nordisk familjebok

Stridsyxekulturen 2900 f. Kr – 2400 f. Kr

Även kallad Single Grave Culture i Danmark, i Sverige var det en kultur som mestadels höll till i Skåne. Namnet kommer från mängden stridsyxor man har hittat i gravar från kulturen.

Forskarna har olika teorier till vart de kom ifrån, en vanlig hypotes är att de invandrade från Centraleuropa till Skåne och har sina rötter i den Snökeramiska kulturen som var dominerande där. En annan tolkning är att de istället kom till östra Mellansverige genom Finland och Baltikum.

Stridsyxekeramilk, Lilla Bedinge gravält, Skåne

Keramiken bar ibland spår av korn vilket tyder på att man både åt det och dekorerade med det. Individerna gravlagdes även tillsammans med bägare till fermenterad öl. Och det osteologiska materialet tyder på att man åt kronhjort och får.

Så, vad åt man?

Mycket tyder på att de neolitiska människorna började äta skräpmat, kanske inte i sin moderna mening. Analyser av mänskliga tänder från paleolitikum visar på en hälsosam kost, man finner till exempel mycket få fall av karies. Medan under neolitikum ökar fallen markant, ett tecken på att kolhydrater började ätas mer, då det är de som står för kariesbildning.

Jaktet upphörde även till viss del under neolitikum och ersattes av domesticerade djur. Det har också påverkat födan då man istället åt bland annat får och getter. I det osteologiska materialet syns även slitskador som kan ha uppkommit vid malning av spannmål. Vilket även det tyder på att man nu började äta havre och korn.

Genom gravmaterial, osteologiskt material samt keramiken kan man dra en någorlunda slutsats i hur dieten såg ut för neolitiska samhällen i Skandinavien. Det finns spår och bevis på alkoholkonsumtion under denna tidsperiod vilket överensstämmer med gravgåvorna. Det talar för att alkohol hade en betydelsefull plats i samhället. Kanske var den reserverad för finare tillfällen, likt idag då den oftast konsumeras vid sociala sammankomster, eller endast för människor av den övre klassen.

Samtidigt är det tydligt att övergången till jordbruk inte hände på en dag. Människor fortsatte att jaga även om de nu hade domesticerat vissa djur och växter. Troligtvis var det en säsongsbaserad jakt. Det osteologiska materialet är blandat och består av allt från rådjur, kronhjort, älg, häst och fisk. Ändå tycks nötkreatur och svin vara bland de vanligaste. Vilket även det tyder på en varierad diet men också öppnar upp möjligheten till rituella betydelser av djur. Inte alla djuren behövde vara till för att ätas, vissa kunde offras för rituella syften. Det finns även osteologiskt material som visar på att hela djuret nyttjades. Fragmenterade kranium av nötkreatur och svin kan vara ett tydligt tecken på att man ville få ut hjärnan och märgen och därmed delade på kraniet för att kunna göra det lättare.

Då maten nu kunde förvaras och konserveras var det nödvändigt att ha förvaringskeramik åt det. På sätt o vis var därför stenålderns keramik både finporslin och IKEAs matlådor.

Litteratur

Andersson, C., Blohmé, M & Petersson, M. (2006). En gropkeramisk boplats i norra Möre. Tillgänglig på: https://kalmarlansmuseum.se/wp-content/uploads/2022/05/103988.pdf (Hämtad 20 juli 2025).

Larsson, Å. (2012). Gropkeramisk kultur under ytan: Inblick i identitet och mentalitet genom keramikhantverket. Tillgänglig på: https://www.researchgate.net/publication/338764533_Gropkeramisk_kultur_under_ytan_Inblick_i_identitet_och_mentalitet_genom_keramikhantverket (Hämtad 21 juli 2025).

Nilsson, L. (2008). Fest, släkt, odling: Neolitikum och järnålder i Hyllie. Tillgänglig på: https://www.researchgate.net/profile/Lena-Nilsson-6/publication/304576218_Fest_Slakt_Odling/links/5773cd1208aead7ba06e5719/Fest-Slakt-Odling.pdf (Hämtad 29 juli 2025).

Price, T.D. (2015). Ancient Scandinavia: An archaeological history from the first humans to the Vikings. New York: Oxford University Press.

Richards, M. (2002). A brief review of the archaeological evidence for Palaeolithic and Neolithic subsistence. Eur J Clin Nutr 56, 1270–1278. https://doi.org/10.1038/sj.ejcn.1601646

Stilborg, O. & Wehlin, J. (2022). 2 000 år utan keramik? Mot en förståelse av keramiktraditionens försvinnande i Dalarna under mellanneolitikum. Fornvännen: Journal of Swedish antiquarian research. Tillgänglig på: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1649683/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 1 augusti 2025).

Omslagsbild: Prehistoric hunt av Emmanuel Benner.